Hopp Höjd-Räknare

Det vertikala hoppet är standardfälttestet för underkroppens explosivitet, och kalkylatorn omvandlar resultatet till både höjd och toppeffekt. Höjden kommer från jump-and-reach-metoden — stående räckvidd subtraherad från högsta krita-märket — eller från flightiden med h = g × t² ÷ 8. Effektuppskattningarna använder Sayers och Lewis ekvationer som kombinerar kroppsmassa och hophöjd till top watt. Räkneexempel: en 80 kg idrottare som hoppar 50 cm genererar Lewis-effekt på ungefär 5 530 W och en Sayer-skattning nära 6 870 W; samma hopp av en 60 kg idrottare ger cirka 4 150 Lewis-watt — därför rapporteras både höjd och watt. Normerna ramar in resultatet: aktiva män i genomsnitt 40–50 cm, tränade idrottare 50–60 cm och elit basket-volleyboll över 70 cm.

1. 1

   Mät hoppet

   Jump-and-reach-skillnad eller kontaktmattans flightid

2. 2

   Ange kroppsvikt

   Massan matar effektuppskattningen tillsammans med höjden

3. 3

   Läs höjd och effekt

   Centimeter, watt och ditt percentilband

• 1

  Värm upp ordentligt — kalla tester läser 3–5 cm lågt

• 2

  Bästa av tre försök är standardpoängen

• 3

  Samma metod varje test: räckvidd och flightid skiljer 2–4 cm

• Dra upp knäna i luften för att blåsa upp tiden

• Jämföra hopputan steg med ansatshopp

• Testa efter tunga benpass

• Kliva av istället för att hoppa från båda fötterna